Haku

Figurer på tyget

Figurer på tyget

Aiheet

Ett tryckt tyg skapas när ett repetitivt mönster trycks på det. Figuren kallas för mönster. Finlands textiltrycksindustri föddes år 1861, när Forssa Ab grundade ett textiltryckeri i anslutning till sitt väveri. Finlayson-Forssa Ab, som fortsatte textiltryckeriverksamheten år 1951, inrättade en designateljé vid Forssa bruk. Designer som arbetade i ateljén hade antingen fått en konstutbildning eller blivit utbildade på fabriken. Trycktextilierna trycktes på appreteringsanläggningen i Forssa, packades och transporterades för försäljning.

Den storindustriella textilindustrin i Finland är ett minne blott. Bara tid och minnen passerar genom tryckerihallarna i Forssa. Något är fortfarande kvar: hundratusentals tygprover bevarade i museet och skisser till mönster som producerades förr i tiden. De avslöjar vilken typ av tryckta gardiner, dukar, lakan, duschdraperier och andra dekorativa tyger som användes i finländska hem tidigare – och vilka slags tryckta mönster som användes i Finland vid olika tidpunkter.

Tallennettuna:

Mönstrens stad

Tavoite:

Lågstadiet

Att lära känna olika bildkulturer samt observera och identifiera dem genom tryckta tygmönster. Att förstå betydelsen av ytstrukturer i mänsklig kultur och den naturliga miljön. Att förstå designarbete och idén med skiss. Presentation av den egna bildidén både verbalt och med hjälp av olika medier. Slöjd: Att överföra den visuella idén till olika material och media. Att förstå idén med skisser som en utgångspunkt för designprocessen. Presentation av egen produkt eller arbetsidé med lämpliga metoder.

Högstadiet

Att lära känna olika decenniers visuella kulturer genom mönsterkompositionen av det tryckta tyget. Skillnaden mellan skissen och den färdiga slutprodukten. Förstå begreppet upphovsrätt och historiska bildkulturer som en källa till nytt skapande. Att förstå vikten av ytstrukturer i kultur och naturmiljö, och idén med ytdekoration. Observation och nedbrytning av vardagens visuella kultur. Slöjd: Förändringen och utvecklingen av bildidén, när man överför den från skiss till duk. Att lära känna designarbete och nyckelbegrepp inom ytdesign såsom rapporten. Presentation av den egna bildidén både verbalt och med hjälp av olika medier.

Oppiaineet
  • Käsityö
    • Sisältöalueet
      • Vuosiluokat 1-2
        • S1 Ideointi
      • Vuosiluokat 3-4
        • S1 Ideointi
        • S2 Suunnittelu
  • Kuvataide
    • Sisältöalueet
      • Vuosiluokat 1-2
        • S2 Ympäristön kuvakulttuurit
      • Vuosiluokat 3-4
        • S2 Ympäristön kuvakulttuurit
Oppiaineet
  • Käsityö
    • Sisältöalueet
      • Vuosiluokat 7-9
        • S1 Innovointi
        • S2 Muotoilu
  • Kuvataide
    • Sisältöalueet
      • Vuosiluokat 7-9
        • S2 Ympäristön kuvakulttuurit
        • S3 Taiteen maailmat

Lågstadiet:

  1. Hur skulle drömmarnas klädesplagg se ut? En jättestor collegetröja, flygande skor eller en jacka som kan användas som sovsäck eller något annat? Vilken typ av klädesplagg skulle ha mer än ett användningsändamål?

  2. Hurdant mönster kunde dina kläder eller någon annan accessoar ha (skor, halsduk, väska)? Om du inte vill ha ett mönster, varför inte? Du kan fundera detta genom att rita eller göra ett bildcollage med den metod du önskar.

**Högstadiet: **

  1. Hur skulle en värld se ut där allt var enfärgat och saknade utsmyckning? Björkar skulle vara vita eller svarta, liksom mönstrade djur. Kläderna skulle vara enfärgade, liksom textilierna och ytorna i hemmet. När är det lugnande med enfärgat, när blir det tråkigt och fattigt på stimulans? Varför skapar människan mönster – konst?
  2. Ta ett foto av den offentliga plats som du gillar bäst. Det kan vara ett torg, en skolgård eller till och med framsidan av en viktig byggnad. Anteckna betydelser och historia som är förknippade med platsen. Använd dem som hjälp och designa ett offentligt konstverk till platsen: en väggmålning, en asfaltmålning, en skulptur eller ett ljuskonstverk.

Claras livliga still

Djurmönsterdesignern Clara Nordfors var en snabb och livlig tecknare. Om någon kom in genom dörren ritade Clara en lustig karikatyr av honom eller henne. Egentligen ritade hon hela tiden. På andra håll i Mönster till staden -materialet har det berättats hur designern Pirkko Hammarberg föredrog stora geometriska mönster med opkonst-anda. Clara Nordfors mönster tyder däremot på en smidig penna och ett humoristiskt grepp. Hon hade nog också varit en ganska bra serietecknare. Sedan dess har hon även arbetat som författare och bokillustratör i Sverige.

Kuosiluonnos Näytä tarkat tiedot

Clara Nordfors, valmistaja

1955–1956

Vad är textur?

Textur betyder utsmyckning som består av små figurer. När du tittar noga på det här mönstret urskiljer du mönstrets figurelement, de korta borstlinjerna. Konstriktning som består av små färgprickar kallas pointillism. Olika konstriktningar påverkade mycket designen av mönstren. Särskilt designern Clara Nordfors kände mycket väl till moderna konststilar och sätt att skissa. Hon hade lärt sig dem när hon studerade och arbetade i USA. Han lärde ut dessa nya designtekniker till sina kollegor i ateljén i Forssa.


Frilansdesigners

Kaarina Kellomäki var frilansdesigner, textilkonstnär och lärare i konstidustriella högskolan. Hon ritade tygtrycksskisser i sitt arbetsrum. Med jämna mellanrum valde hon ut skisser som hon gick och sålde till textilfabriker.

Figurstorleken på detta mönster är liten. Vad kunde man göra med detta mönster? Klä över ett bilsäte eller en fåtölj, hänga upp som gardin eller sy ett par byxor? Mönsterstorleken påverkade det som tyget användes för. Även tygets egenskaper påverkade användningen: hur tjockt eller stretchigt tyget är, om det är gjort av bomull, konstfiber eller om det är en blandning av olika fibrer.

Riippunäyte Näytä tarkat tiedot

Kaarina Kellomäki, suunnittelija

1981

Rapport

Mönsterskissen ser rörig ut när man först tittar på den. Men när man tittar närmare kan man se hur skickligt den har byggts upp.

Mönstrets viktigaste motiv är fiskaren med sina nät och fiskar. Märker du var motivet börjar igen? Du kan skriva ut en bild av mönstret och rita horisontella linjer på dessa punkter. Det kräver lite koncentration och precision, men lyckas säkert. Ett mönstermotiv som upprepas kallas för rapport. Att rita en rapport är den viktigaste kunskapen hos en mönsterdesigner. Ibland kräver det flera års övning.


Föreställande, icke-föreställande

Vad föreställer mönstret? Du hittar bekanta figurer och teman i den. Många tryckta tyger ha föreställande teman som det här mönstret. Mönstret kan också vara icke-föreställande, till exempel en ytdesign gjord av grafiska figurer. Mönstrets tema kan vara väldigt enkelt och ändå kan det vara lika unikt och intressant som ett mönster med ett föreställande tema.

Designern av detta mönster, Kirsti Rantanen, behärskade många yrken. Hon var textilkonstnär, tygtryckslärare och tygtrycksdesigner. Hennes konstverk var gigantiska knut- och repstrukturer - egentligen textilskulpturer. Många mönsterdesigners i Forssa fabrik behärskade många olika stilar och yrken.


Optisk konst, upphvovsrätt

Opkonst, eller optisk konst, hänvisar till en konstriktning där ögat luras att se rörelse på en orörlig yta. Pirkko Hammarberg använde ofta opkonstens medel i sina mönsterdesigner. Hur "rör sig" detta mönster i ögonen? Hur skulle ditt eget opkonst-mönster se ut?

Under 2020-talet har både detta och andra mönster i museisamlingen använts som ytsmyckningsmotiv i stadsmiljöer. Tillstånd har ansökts från upphovsrättsinnehavare. Mönsterdesigner är upphovsrättsskyddade verk. Upphovsrätten gäller även dig: om du gör en unik dikt, teckning, målning eller musikstycke kommer du att vara upphovsrättsskyddad när det gäller ditt verk. I så fall får en annan person till exempel inte framföra din låt offentligt, som på en konsert eller på nätet, utan din tillåtelse.

Kuosiluonnos Näytä tarkat tiedot

Pirkko Hammarberg, valmistaja

1970–1979
Näytetään 1 - 6 / 12

Regnfräsch eller gräll

Tavoite:

Att lära känna olika decenniers visuella kulturer genom mönsterkompositionen av det tryckta tyget. Att lära känna nyckelbegrepp inom ytdesign såsom rapporten. Förhållandet mellan skissmetoderna och ytdesignens slutprodukt och skillnaden mellan skissen och den färdiga slutprodukten. Förstå begreppet upphovsrätt och historiska bildkulturer som en källa till nytt skapande.

Oppiaineet
  • Käsityö
    • Sisältöalueet
      • Vuosiluokat 7-9
        • S1 Innovointi
        • S2 Muotoilu
  • Kuvataide
    • Sisältöalueet
      • Vuosiluokat 7-9
        • S2 Ympäristön kuvakulttuurit
        • S3 Taiteen maailmat
Oppiaineet
  • Kuvataide
    • Moduulit
      • Omat kuvat, jaetut kulttuurit
      • Ympäristön tilat, paikat ja ilmiöt
Ammattitutkinnot
  • Taideteollisuusalan perustutkinto
  • Tekstiili- ja muotialan perustutkinto
  • Undersök mönsterskisser. Vilka olika tekniker har använts? Vilken skissteknik är mest intressant för dig?

  • Undersök begreppet mönsterrapport i mönsterskisser och färdiga tyger. När är rapporten svår att hitta? När är den lätt att hitta? Vad beror det på?

  • Jämför mönsterskisser och tyger gjorda med dem. Hur påverkar olika färger tygets stämning?

  • Nutida tryckta tyger, som får sin inspiration från gamla tryck, kallas retro. Välj ditt favoritmönster (skiss eller tyg) och gör en färgkarta till det. Välj en detalj (uttryckssätt eller del av ett mönster) från dina favoritmönster. Gör din egen retromönsterskiss med färger från färgkartan där du inkluderar den form eller det uttryckssätt som du väljer. Tänk på vilken typ av produkt det mönstrade tyget skulle kunna användas till och hur ekologi och koldioxidavtryck beaktas vid tillverkning och användning.


Tvådimensionalitet, rapport

Mönsterskissen beskriver en mönsterrapport. Det betyder den del av mönstret som upprepas på det långa packtyget. I ett väldesignat tyg är gränserna för mönsterrapporten suddiga så att de inte är lätta att upptäcka. Kan du plocka fram punkterna där mönstret börjar igen i det här mönstret?

Många mönsterdesigner är symmetriska. Vi människor har ett naturlig tendens att gilla symmetriska mönster. Du kan själv bygga ett symmetriskt mönster, till exempel med hjälp av en spegel – eller testa möjligheterna med ett intressant mönster med en liksidig handspegel.
Tyg tryckt efter skiss


Köp av tyg förr och nu - framtidens tekniker

Tygerna presenterades för köpare på 1900-talet med hjälp av skissböcker, som också fungerade som fabrikens interna produktarkiv. På sidan av skissboken, bredvid mönsterlappen, markerades med siffror hur många packar av varje mönster som hade sålts. Tillverkningen av skissböcker slutade på 1960-talet. De ersattes av mönsterkort och hängsampel. Idag säljs tyg även på nätet. Tror du att tyget går att köpa i nätet, på basen av bild och information? Vilken typ av applikation skulle kunna ta med sensorisk information där man kan känna och fingra på tyget?

Mallikirja Näytä tarkat tiedot

Finlayson-Forssa Oy, valmistajat

1959

Optisk konst och designplanering

Det massproducerade tryckta tyget var vardagsestetik. Det designades utifrån säljbarhet. Pirkko Hammarberg designade geometriska, stora mönster. De passade hennes handstil. Vid tiden av detta mönsters uppkomst kom stora och djärva mönster på modet. Det påverkades av framgången av Marimekkos stora blommönster runt om i världen. I sina mönster använde Hammarberg sig av opkonstens, dvs. den optiska konstens medel: tygets mönster verkar röra sig i ögonen. På vilket sätt skiljer sig ett färdigt tryckt tyg från dess skiss? Klicka på länken.
Opkonst var ett namn som gavs på 1960-talet till optisk konst som utvecklades redan i början av 1900-talet. Bekanta dig med en skiss från 1950-talet med optisk konst.


Idéer, vintage, retro

Designern Aini Vaari hade som uppdrag att designa antingen ett rutigt eller randigt mönster. Världen var full av olika slags rutiga och randiga mönster. Hur skulle han kunna hitta på något nytt? Efter att ha funderat ett tag kom Vaari att tänka på notskriften och bestämde sig för att ta sin inspiration till det nya rutmönstret av den. Detta mönster är ett av 1950-talets mest älskade vintagemönster. Vintage är en term som syftar på mode och inredningsstilar från tidigare decennier. Ordet retro, å andra sidan, syftar på modern design som drar nytta av tidigare tiders stildrag. Kanske undrar du vad det är för skillnad med olika termer eller beteckningar. De hjälper till att identifiera och skilja mellan fenomen som rör sig i tiden. Det viktigaste är dock att vi kan omge oss med mönster som gläder våra egna ögon och skapar visuell glädje i vardagen. Å andra sidan, när vi använder gamla stilar och vet något om dem, får vi ut mer av dem.

Klicka på länken: Aini Vaaris ungdomsfoto.

Kangas Näytä tarkat tiedot

Finlayson-Forssa Oy, valmistajat

1958

Tidiga tryckta tyger

Blommönstren i denna skissbok påminner om tryckta tygteman från 1800-talet. Temat för det blomtryckta tyget är urgammalt. De första handtryckta tygerna skapades i Indien före vår tideräkning. Dessa tyger importerades till Europa på 1700-talet. Indiska tyger var dyra. Bara rika människor hade råd att köpa dem. Den industriella revolutionen på 1800-talet gjorde det möjligt att producera billigare tryckta tyger. Även arbetare i städerna kunde köpa dem. Blommönstren i skissboken är möbeltyger. Vilka är skillnaderna mellan tryckta tyger gjorda för olika användningsändamål?

Mallikirja Näytä tarkat tiedot

Forssa Aktie-Bolag, valmistajat

1905

Skissmetoder

Skissen av detta mönster är färgad med tuschpennor. Tuschpennor, dvs. filtpennor, var en populär skissteknik på 1960- och 1970-talet. Med tuschpenna blev mönstrens färgytor jämna och enhetliga, och kanterna var skarpa. Det passade in i 1970-talets tydliga mönster. Att välja en skissteknik var ett viktigt beslut. Gouachefärger, vaxkritor och filtpennor ger alla olika ytor. Numera används digitala metoder och bildbehandling med dator. Hur påverkar det mönsterdesignen?

Här finns ett exempel på en design från två decennier sedan. Hurdana skillnader och likheter kan man se? Klicka på länken: Tyg gjord efter skiss

Näytetään 1 - 6 / 11