Tidningarna berättar om Savolax
Tidningarna berättar om Savolax
Det första man gör på morgonen är ofta att läsa tidningen, antingen en digital version på smartenhetens display eller den traditionella papperstidningen vid kaffebordet. Också tidskrifter läser man flitigt i Finland. Tidningen berättar vad som händer i världen och vad som är dagsaktuellt just nu. I uppsjön av tidskrifter hittar man säkert en tidskrift om det man är ute efter, det må vara fotboll, hästar eller astronomi. Tidningar har getts ut i vårt land sedan 1700-talet. Gamla tidningar har mycket att berätta om omvärlden och samhället där de uppstod. De ger oss en inblick i sin tids språk, kultur, världsbild och historieuppfattning.
Nationalbiblioteket har digitaliserat miljontals sidor historiska tidningar och tidskrifter, och de kan läsas i tjänsten digi.kansalliskirjasto.fi eller Digi. Tjänsten används flitigt av släktforskare och historiker. Också du och jag kan ta en titt i historien via Digi. I den här helheten har vi samlat material om Södra Savolax historia, men temana är välkända eller jämförbara också i resten av landet. Helheten har sammanställts i projektet Digitaalinen avoin muisti (ung. Digitalt öppet minne) som finansierats ur Europeiska regionala utvecklingsfondens program Hävkraft från EU 2014–2020.
Sisältö:
C. A. Gottlund, forskare och skriftställare
C. A. Gottlund, forskare och skriftställare
På 1800-talet talade och skrev man litet annorlunda än idag. Eller vad sägs om den här meningen: "Derjemte försökte han sig flere gånger som tidningsman, ehuru hans företag i denna rigtning ej blefvo särdeles långlifvade." Låter märkligt, men innebörden framgår nog. I det här materialpaketet får du läsa mera gammal svenska. Du får också veta något om finska språkets skeden, som en man vid namn Carl Axel Gottlund bidrog till att påverka. Han kom från en svenskspråkig familj men lärde sig finska i Juva, dit familjen flyttade när han var nio år. Hade Carl Axel fått bestämma skulle det finska skriftspråket väldigt mycket likna dialekten i Savolax.
Tavoite:
Att stifta bekantskap med det källmaterial som historiska tidningar och tidskrifter utgör och granska språkets utveckling.
Oppiaineet
- Äidinkieli ja kirjallisuus
- Oppimäärät
- Svenska och litteratur
- Sisältöalueet
- Vuosiluokat 7-9
- I4 Att förstå språk, litteratur och kultur
- I2 Att tolka texter
- Vuosiluokat 7-9
- Sisältöalueet
- Svenska och litteratur
- Oppimäärät
- Historia
- Sisältöalueet
- Vuosiluokat 7-9
- S2 Ihmiset muuttavat maailmaa
- S3 Suomea luodaan, rakennetaan ja puolustetaan
- Vuosiluokat 7-9
- Sisältöalueet
Laaja-alainen osaaminen
- L1 Ajattelu ja oppimaan oppiminen
- L2 Kulttuurinen osaaminen, vuorovaikutus ja ilmaisu
- L4 Monilukutaito
- L5 Tieto- ja viestintäteknologinen osaaminen
Oppiaineet
- Äidinkieli ja kirjallisuus
- Oppimäärät
- Suomen kieli ja kirjallisuus
- Moduulit
- Kieli- ja tekstitietoisuus
- Tekstien tulkinta 1
- Tekstien tulkinta 2
- Tekstien tulkinta ja kirjoittaminen
- Moduulit
- Suomen kieli ja kirjallisuus
- Oppimäärät
- Historia
- Moduulit
- Ihminen, ympäristö ja historia
- Itsenäisen Suomen historia
- Ruotsin itämaasta Suomeksi
- Moduulit
Ammattitutkinnot
- Media-alan ja kuvallisen ilmaisun perustutkinto
Ammatillisen koulutuksen yhteiset tutkinnon osat
- Viestintä- ja vuorovaikutusosaaminen
Instruktioner till läraren
I vartdera materialet finns en direkt länk till ett visst nummer av en tidning eller tidskrift samt uppgifter. Länkarna tar dig till tjänsten digi.kansalliskirjasto.fi eller Digi, och det är bäst att öppna dem i en ny flik. Uppgifterna är enligt svårighetsgrad indelade i bas- och fördjupade uppgifter. Under lektionen kan man till exempel behandla bara det första materialet med tillhörande basuppgifter. Om tiden räcker till kan eleverna dessutom läsa det andra materialet och göra fördjupade uppgifter.
Ett par tips om användningen av Digi: Du kan förstora tidningssidan med knapparna Passande bredd eller Förstora i funktionsfältet till vänster. Sidbyte finns nere till vänster i vyn.
Du får bläddra och söka i samt läsa materialet på nätet. Märk dock att kopiering och annan användning begränsas av upphovsrättslagen. Upphovsrätten gäller till utgången av sjuttionde året efter upphovsmannens dödsår. För ett verk vars upphovsman är okänd gäller upphovsrätten till utgången av sjuttionde året efter verkets publikationsår. (Mera information: Gå till Digis Ofta ställda frågor.) Med Utbildningsstyrelsens kopieringslicens får man i den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen per webbplats spara och skriva ut högst 20 bilder eller sidor motsvarande A4-format. Kopiorna får sparas på en sluten kursplattform eller i en annan sluten webbmiljö där materialet är tillgängligt för den undervisningsgrupp det är avsett för. (Källa: Kopiosto)
Snickare och skräddare
Snickare och skräddare
Florist, fotomodell, youtubare, community manager, trafikflygare, fjärrvärmeingenjör och studiehandledare ingick inte i våra förfäders ordförråd. För ljudtekniker och miljövårdsplanerare fanns inga jobb. Ingen behövde gå till kosmetologen eller begära hjälp av en IT-stödperson. Man jobbade nog mycket, men hur såg jobben ut? Hur livnärde sig folk på landsbygden och i småstäderna på 1800-talet? I det här materialpaketet söker vi svaren på gamla tidningars sidor.
Tavoite:
Att stifta bekantskap med tidningar som historiskt källmaterial och granska näringarna på landsbygden och i småstäderna på 1800-talet.
Oppiaineet
- Historia
- Sisältöalueet
- Vuosiluokat 7-9
- S1 Teollisuusyhteiskunnan synty ja kehitys
- S5 Hyvinvointiyhteiskunnan rakentaminen
- Vuosiluokat 7-9
- Sisältöalueet
Laaja-alainen osaaminen
- L1 Ajattelu ja oppimaan oppiminen
- L4 Monilukutaito
- L5 Tieto- ja viestintäteknologinen osaaminen
Oppiaineet
- Historia
- Moduulit
- Ihminen, ympäristö ja historia
- Itsenäisen Suomen historia
- Ruotsin itämaasta Suomeksi
- Moduulit
Ammattitutkinnot
- Media-alan ja kuvallisen ilmaisun perustutkinto
Ammatillisen koulutuksen yhteiset tutkinnon osat
- Viestintä- ja vuorovaikutusosaaminen
Instruktioner till läraren
I vartdera materialet finns en direkt länk till vissa nummer av en tidning samt uppgifter. Länkarna tar dig till tjänsten digi.kansalliskirjasto.fi eller Digi, och det är bäst att öppna dem i en ny flik.
En del av tidningstexterna är tryckta i fraktur, som var ett allmänt typsnitt i germanska länder och i Norden ännu på 1800-talet. Tryckstilen antikva, som är mera lättläst för den moderna människan, blev efter hand vanligare. I uppgifterna fokuserar vi på texter tryckta i antikva. Om tiden förslår kan du till extrauppgift åt eleverna ge att på tidningens annonssidor jämföra texter skrivna i fraktur med antikvatexter.
Ett par tips om användningen av Digi: Du kan förstora tidningssidan med knapparna Passande bredd eller Förstora i funktionsfältet till vänster. Sidbyte finns nere till vänster i vyn.
Du får bläddra och söka i samt läsa materialet på nätet. Märk dock att kopiering och annan användning begränsas av upphovsrättslagen. Upphovsrätten gäller till utgången av sjuttionde året efter upphovsmannens dödsår. För ett verk vars upphovsman är okänd gäller upphovsrätten till utgången av sjuttionde året efter verkets publikationsår. (Mera information: Gå till Digis Ofta ställda frågor.) Med Utbildningsstyrelsens kopieringslicens får man i den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen per webbplats spara och skriva ut högst 20 bilder eller sidor motsvarande A4-format. Kopiorna får sparas på en sluten kursplattform eller i en annan sluten webbmiljö där materialet är tillgängligt för den undervisningsgrupp det är avsett för. (Källa: Kopiosto)
En borg mellan öst och väst
En borg mellan öst och väst
Olofsborgs mäktiga stenmurar och runda torn har redan i sekler stått på sin klippholme. Mycket har hänt under den tiden. Det har varit tider av krig och fred, man har rivit gammalt och byggt nytt, borgens yttre har förändrats och borgherrarna har skiftat. Borgen var full av liv och rörelse, tills den så småningom övergavs. I några år fungerade den som fängelse. Längre fram blev borgen ett populärt turistmål och den unika inramningen för Nyslotts operafestival. I det här materialpaketet granskas Olofsborgs historia via tidningsartiklar publicerade på 1800-talet.
Tavoite:
Att stifta bekantskap med digitaliserade tidningar som historiskt källmaterial och reflektera över Olofsborgs historia.
Oppiaineet
- Historia
- Moduulit
- Ihminen, ympäristö ja historia
- Itsenäisen Suomen historia
- Ruotsin itämaasta Suomeksi
- Moduulit
Ammattitutkinnot
- Media-alan ja kuvallisen ilmaisun perustutkinto
Ammatillisen koulutuksen yhteiset tutkinnon osat
- Viestintä- ja vuorovaikutusosaaminen
Instruktioner till läraren
I vartdera materialet finns en direkt länk till ett visst nummer av en tidning samt uppgifter. Länkarna tar dig till tjänsten digi.kansalliskirjasto.fi eller Digi, och det är bäst att öppna dem i en ny flik.
Ett par tips om användningen av Digi: Du kan förstora tidningssidan med knapparna Passande bredd eller Förstora i funktionsfältet till vänster. Sidbyte finns nere till vänster i vyn.
Du får bläddra och söka i samt läsa materialet på nätet. Märk dock att kopiering och annan användning begränsas av upphovsrättslagen. Upphovsrätten gäller till utgången av sjuttionde året efter upphovsmannens dödsår. För ett verk vars upphovsman är okänd gäller upphovsrätten till utgången av sjuttionde året efter verkets publikationsår. (Mera information: Gå till Digis Ofta ställda frågor.) Med Utbildningsstyrelsens kopieringslicens får man i den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen per webbplats spara och skriva ut högst 20 bilder eller sidor motsvarande A4-format. Kopiorna får sparas på en sluten kursplattform eller i en annan sluten webbmiljö där materialet är tillgängligt för den undervisningsgrupp det är avsett för. (Källa: Kopiosto)
Från Saimens strand
Från Saimens strand
Välkommen till Saimens strand! Det här materialet består av skrifter av pseudonymen Engelbrekt, vilka publicerades i tidningen Wasabladet år 1893. Skribenten strövade som turist omkring på Nyslotts gator, firade midsommar på Punkaharju, studerade det vardagliga arbetet och berättade om sina observationer för österbottningarna. Hur tedde sig landskapen? Var köpte Nyslottsborna sin mat? Vad hände på landsbygden klockan fyra på morgonnatten? Eller på kyrkbacken på söndagsmorgon? Kunde man komma till tals med savolaxarna? Förirrade sig Engelbrekt ut i obebyggda tassemarker? Kan man sätta tilltro till de här historierna? Läs och ta reda på.
Tavoite:
Att sätta sig in i den bild av Saimenområdet som tecknas av den 1893 publicerade reseskildringen och jämföra den med nutiden eller den egna hembygdens historia. Att analysera texten och språkets förändring.
Oppiaineet
- Äidinkieli ja kirjallisuus
- Oppimäärät
- Svenska och litteratur
- Sisältöalueet
- Vuosiluokat 7-9
- I2 Att tolka texter
- I4 Att förstå språk, litteratur och kultur
- Vuosiluokat 7-9
- Sisältöalueet
- Svenska och litteratur
- Oppimäärät
- Historia
- Sisältöalueet
- Vuosiluokat 7-9
- S3 Suomea luodaan, rakennetaan ja puolustetaan
- S5 Hyvinvointiyhteiskunnan rakentaminen
- Vuosiluokat 7-9
- Sisältöalueet
Laaja-alainen osaaminen
- L1 Ajattelu ja oppimaan oppiminen
- L2 Kulttuurinen osaaminen, vuorovaikutus ja ilmaisu
- L4 Monilukutaito
- L5 Tieto- ja viestintäteknologinen osaaminen
Oppiaineet
- Äidinkieli ja kirjallisuus
- Oppimäärät
- Suomen kieli ja kirjallisuus
- Moduulit
- Tekstien tulkinta 1
- Tekstien tulkinta 2
- Moduulit
- Suomen kieli ja kirjallisuus
- Oppimäärät
- Historia
- Moduulit
- Ihminen, ympäristö ja historia
- Ruotsin itämaasta Suomeksi
- Moduulit
Ammattitutkinnot
- Media-alan ja kuvallisen ilmaisun perustutkinto
Ammatillisen koulutuksen yhteiset tutkinnon osat
- Viestintä- ja vuorovaikutusosaaminen
Instruktioner till läraren
Paketet innehåller fyra delar av en reseskildring som beskriver Saimens stränder och livet hos traktens invånare. Välj en del att behandla under lektionen. Materialet kan också användas i grupparbeten så, att alla grupper studerar olika texter. Uppgifterna lämpar sig för alla texterna.
I materialet finns direkta länkar till reseskildringens delar samt uppgifter. Länkarna tar dig till tjänsten digi.kansalliskirjasto.fi eller Digi, och det är bäst att öppna dem i en ny flik.
Ett par tips om användningen av Digi: Du kan förstora tidningssidan med knapparna Passande bredd eller Förstora i funktionsfältet till vänster. Sidbyte finns nere till vänster i vyn.
Du får bläddra och söka i samt läsa materialet på nätet. Märk dock att kopiering och annan användning begränsas av upphovsrättslagen. Upphovsrätten gäller till utgången av sjuttionde året efter upphovsmannens dödsår. För ett verk vars upphovsman är okänd gäller upphovsrätten till utgången av sjuttionde året efter verkets publikationsår. (Mera information: Gå till Digis Ofta ställda frågor.) Med Utbildningsstyrelsens kopieringslicens får man i den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen per webbplats spara och skriva ut högst 20 bilder eller sidor motsvarande A4-format. Kopiorna får sparas på en sluten kursplattform eller i en annan sluten webbmiljö där materialet är tillgängligt för den undervisningsgrupp det är avsett för. (Källa: Kopiosto)