Inflytelserikt medborgarskap

Aineistopaketti

Koonnut: Kansan Arkisto ; Työväen Arkisto ; Työväenmuseo Werstas

Med inflytelserikt medborgarskap avses människornas – till exempel just Dina – olika sätt att påverka det omgivande samhället. Rätten och möjligheten till inflytande är en viktig del av demokratin och den har tryggats i Finlands grundlag. Tack vare medborgaraktivitet har Finland utvecklats till dagens samhälle. Detta materialpaket är avsett som en introduktion till de olika formerna av medborgarinflytande i Finland. Viktiga former av medborgarinflytande är till exempel röstning, demonstrationer och olika organisationers verksamhet. Målsättningarna för medborgarinflytande kan vara såväl små och lokala som stora och globala.

Materialpaketet Inflytelserikt medborgarskap behandlar i synnerhet följande teman: det demokratiska samhället; föreningar och organisationer; demonstration och strejk; opinionsbildning; olika metoder och kanaler för inflytande. Materialet har fördelats i den ovannämnda ordningen.

Tallennettuna:

Koulutustiedot

Tavoite:

Att förstå medborgarinflytande som ett fenomen som byggt det finländska samhället och att bekanta sig med de aktuella kanalerna och metoderna för inflytande. Inflytande granskas både som omfattande yrkesmässig verksamhet som drivs av organisationerna och som gärningar och delaktighet av vanliga medborgare. Hur ser medborgarinflytande ut idag och hur kan var och en använda sina egna möjligheter till inflytande?

Oppiaineet

Historia
- Sisältöalueet
  - Vuosiluokat 7-9
    - S2 Ihmiset muuttavat maailmaa
    - S5 Hyvinvointiyhteiskunnan rakentaminen
Yhteiskuntaoppi

Oppiaineet

Historia
- Moduulit
  - Itsenäisen Suomen historia
Yhteiskuntaoppi
- Moduulit
  - Suomalainen yhteiskunta
  - Suomi, Eurooppa ja muuttuva maailma
Elämänkatsomustieto
- Moduulit
  - Minä ja yhteiskunta
Filosofia
- Moduulit
  - Etiikka
  - Yhteiskuntafilosofia

Ammatillisen koulutuksen yhteiset tutkinnon osat

Yhteiskunta- ja työelämäosaaminen

Tehtäväideat

1. Det demokratiska samhället
Vid riksdagsvalet 2019 röstade 72,1 % av de röstberättigade, och vid kommunalvalet 2021 var valdeltagandet 55,1 %. Vid kommunalvalet 2021 använde endast omkring en tredjedel av de unga väljarna (18–24 år) sin rösträtt.
A) Förverkligas folkets vilja vid valen i Finland? Hur är det med val på andra håll i världen? Kan man påverka genom att rösta i valen?
B) Vad kan det finnas för förklaringar till de ungas låga valdeltagande? Är röstningsåldern bra som den är eller bör den ändras?

2. Demonstration och strejk
Bekanta er tillsammans med bilderna och föremålen om demonstrationer och strejker.
A) Hurdana krav hittar ni?
B) Vilka frågor skulle ni själva vara beredda att demonstrera för? Planera era egna skyltar eller slagord som man skulle kunna använda vid er egen demonstration.
C) Vad är skillnaden mellan en strejk och en demonstration?

3. Opinionsbildning
Granska materialet om opinionsbildning.
A) Fundera på vilka som påverkar era egna åsikter.
B) Vem kan påverka beslutsfattarnas åsikter och på vilka sätt?

4. Föreningsliv och olika sätt att påverka
Granska materialet om föreningslivet och de olika sätten att påverka.
A) Vad anser ni är positivt och negativt med webbaktivism? Hur skiljer sig webbaktivism från den verksamhet som föreningar bedriver?
B) Hurdana påverkanskampanjer har ni sett på sociala medier?
C) Fundera på något missförhållande som berör er och hur man skulle kunna påverka det. Vad skulle du kunna göra, om till exempel ditt närmaste bibliotek eller den busslinje som du använder är under nedläggningshot?

Medborgarnas friheter
Demokrati betyder folkmakt. Demokrati bygger på flera olika friheter och rättigheter: yttrandefriheten, föreningsfriheten, tankefriheten, pressfriheten samt rätten att demonstrera och rätten att strejka. Demokrati kan inte förverkligas utan medborgarnas möjlighet att rösta och påverka.

RINTAMERKKI, PAHVIMERKKI; YLEINEN ÄÄNIOIKEUS 8 TU... Näytä tarkat tiedot

1905–1906

Lisää suosikkeihin

Demokratin i Finland
Demokratins bärande princip är att all offentlig makt utgår från folkets vilja antingen direkt (direkt demokrati) eller genom folkvalda representanter (representativ demokrati). Allmän och lika rösträtt infördes i Finland 1906 till följd av storstrejken. Det första lantdagsvalet anordnades 1907. Röstningsåldern var ursprungligen 24 år. Nuförtiden är röstningsåldern vid de flesta valen 18 år.

Vaalimainos, presidentinvaalit 1982; KOKO KANSAN K... Näytä tarkat tiedot

1982

Lisää suosikkeihin

Demokrati förverkligas genom val
I Finland förverkligas representativ demokrati genom olika val, till exempel allmänna val såsom presidentvalet och riksdagsvalet samt val för en begränsad målgrupp såsom studentkårens fullmäktigeval. De olika valen har olika teman och tyngdpunkter. Vid välfärdsområdesvalet tar man inga beslut om bränslepriser och vid kårvalen diskuterar man inte den kommunala äldrevården.

Kallion yhteiskoulun oppilas valitsemassa kouluneu... Näytä tarkat tiedot

1974

Lisää suosikkeihin

Vem röstar du på?
I Finland genomförs val, till exempel riksdagsvalet, ofta med en öppen lista. I dessa val använder man d'Hondts metoder där platserna fördelas enligt jämförelsetal. De röster som partiet har fått räknas ihop och den kandidat som fått flest röster i partiet får detta tal som sitt jämförelsetal, den kandidat som fått näst mest röster får ett jämförelsetal som är hälften av partiets röstmängd och så vidare. Jämförelsetalen av de olika partierna jämförs med varandra och ett fastställt antal kandidater blir valda enligt sina jämförelsetal. Rösterna går alltså först till det parti som kandidaten representerar och först därefter får de enskilda kandidaterna sin andel av partiets röster. Vid presidentval röstar man på en kandidat.

Juliste Näytä tarkat tiedot

Sosialistin Kirjapaino Osuuskunta, valmistaja

1921

Lisää suosikkeihin

Vad tycker folket?
Alla röstberättigade medborgare får delta i en folkomröstning. I Finland har det anordnats två rådgivande folkomröstningar: om upphävandet av förbudslagen 1931 och om Finlands EU-medlemskap 1994. Riksdagen fattade det slutliga beslutet i båda fallen och understödde åsikten av majoriteten av medborgarna.

Äänestyslippu, kieltolakiäänestys; Kieltolain kumo... Näytä tarkat tiedot

1931

Lisää suosikkeihin

Vikten av föreningsfrihet
Varje finländare har föreningsfrihet, alltså rätt att tillhöra eller inte tillhöra en förening. Var och en kan hitta en passande förening där man kan tillsammans med likasinnade personer vara verksam med sådant som är viktigt för en själv. Om man inte hittar en passande förening bland de drygt 100 000 redan befintliga föreningarna, kan vem som helst som fyllt 15 år grunda en förening själv! Föreningsfrihet är en rättighet som i Finland och flera andra västländer garanteras genom lag. Utan föreningsfrihet skulle människorna ha färre möjligheter att påverka och bli hörda.